snackekvart med Nikola Matisic

Onödiga religioner

Om det är något jag irriterar mej på är det människor som lever i en fantasivärld som påminner om rollspel eller extremt artificiella sociala konstruktioner, som 1890-talets england, exempelvis. Eller, för den delen, fundamentalistiska samfund idag. Pelle Poluha och hans sajt "basun" är en representant för denna hemska värld där alla värderingar är artificiella och baserade på ett skrämseltänkande långt från allt som naturligt är. Den religiösa fundamentalismen som många individer lockas av med enkla svar och enkla regler är tilltalande för många människor som behöver regler för att klara sej.

De innehåller alla de klassiska missuppfattningarna som saknar korrespondens med allt vad logiskt och rationellt tänkande heter (vilket i och för sej är ett verk av satan om man ska lyssna till dessa dumma människor). Homosexualitet är "onaturligt" och därför syndigt eftersom det inte leder till fortplantning (till skillnad från oralsex då? Eller onani? Eller alla vetenskapens läkemedel? Eller fordon? etc etc) eller att George W Bush är inte så dålig som han beskrivs som i media (han beordrade ett krig med hundratusentals döda civila som offer, ljög om Saddams massförstörelsevapen, förespråkar tortyr som giltig förhörsteknik).

Men de attacker mot sekulära humanister som jag har svårast för handlar om avsaknaden av ödmjukhet inför all religions totala avsaknad av resonlighet. Eftersom Pelle Poluha och liknande religionsentusiaster utan erfarenhet eller kunskap i de mest grundläggande orsakssamband eller kausalsystem.

Det finns inget som tyder på att det "måste" finnas någonting som orskar vår existens i den beteckningen att en egensinnig vilja är inblandad. På samma sätt som kristna hävdar att en gud är inblandad i vår existens, kan jag med exakt samma berättigande hävda att en burk majonnäs har skapat vår tillvaro. Om jag hävdar min övertygade tro på den 40%-iga majonnäsburken kan ingen hävda motsatsen, av samma orsak som gudstroende hävdar sin heliga tro. Jag kan dribbla etymologiskt med ord som "lita", "tro", "veta" eller till och med "känna". Det är enbart en fråga om kommunikationsvilja. Vill jag bevara mitt inre för mej själv och inte försöka finna den djupaste gemensamma nämnaren med min medmänniska uttrycker jag en religionstillhörighet och förklarar alltså min oförmåga att kunna uttrycka mej mer specifikt.

Samtidigt använder sig alla individer i världen av förutfattade meningar. Jag har aldrig varit på sydpolen, inte ens i närheten. Ändå är jag övertygad om att den existerar. Böcker visar bilder, TV-program visar pingviner och människor med biologexamen och stora skägg (och Canada-.goose-jackor) berättar ingående om miljön. Därför tror jag på sydpolen. Liknande argument finns inte om en Gud. Ingenstans.

Den nihilistiska livsåskådningen verkar för många trist och grå. Det är för mej ofattbart. Hur kan man inte annat än hisna inför det fantastiska att liv uppstått i denna märkliga enorma existens som är universum? Mitt inne i denna virvlande enormitet har liv uppstått, till slut. Det är alltid troligt att en otrolig förutsägbarhet inträffar inom en tillräckligt lång tidsrymd, men det bästa är att vår hjärna har förmågan att uppleva materiens sönderfall (tid) emot kaos. Det är så pass enormt att tänka sig detta, och att vi bara har detta enda futtiga liv genom vilket vi upplever det, att värdet av livet blir så enormt, så ogripbart heligt. Att genomföra mord eller dödsstraff i denna existens är det värsta brottet mot denna värld. När vi med vår oftast medfödda medkänsla lever oss in i andra människors liv kan vi känna värdet av denna enkla existens och denna enkla utsatthet som när som helst kan utplånas eller drabbas av plågor och lidanden.

För detta behövs ingen religion, ingen gud. Vi behöver inga andra lagar än de vi skapar själva utefter dessa mänskliga förstånd som hyllar vår ensamhet och utsatthet i universum. Vår korta upplevelse av liv på denna, än så länge, grönblåa planet.

Jag rekommenderar Michel Onfrey, en enastående personlighet och ett avancerat intellekt. Han kommer snart ut med en översättning till engelska av sin bok "Om Ateism; en avhandling om det fysiska i metafysiken". Med stort engagemang skriver Onfrey om den tragiskt avstannade upplysning som världen genomgår, och den återkommande religiösa fanatik som totalt blockerar all intellektuell utveckling.

posted by Nikola @ 3:00 PM