snackekvart med Nikola Matisic

Behovet av meningsfulla ritualer och dess förkunnare

I och med samhällets nedmonterande av religionen som en enhetlig stöttepelare i livets alla skeden och också rollen som omtolkare av många tillfällen av komplicerade livssituationer, vilket också innebär att enkla moraliska riktlinjer försvinner, måste människor finna andra vägar att förlösa sin livsförvirring. Samtidigt med religionens bleknande är människan alltjämt en religiös varelse, i behov av sakrament och betydelsetyngda ceremonier. I denna "tomma" värld tvingas vi finna nya eller öppna oss för historielösa mysterier, inte längre förankrade i historiska riter utan i övermänskliga. Ett program på channel 4 visade i veckan en engelsk vetenskapsman (kvinnlig) som reste runt och undersökte påståenden om verkliga Helare (Channel-Spiritual Healing).

Utan att finna något som tydde på att det verkligen var äkta helande krafter dessa människor hanterade lyckades dessa människor få patienter att uppleva stora förbättringar i sitt sjukdomstillstånd (vi har alla hört om placebo-effekten). En vanlig reaktion är den att "oavsett hur det funkar så är det viktiga att folk blir bättre". En normal men totalt ovetenskaplig, ointellektuell och oärlig inställning. Det öppnar möjligheten för kvacksalvare att lura i människor precis vad som helst. Vilket också vetenskapsjournalisten ansåg varpå hon utförde ett enastående undersökningsarbete, besökte forskarcentran i USA (chockerande bluff-forskning till kostnader av miljontals dollar), intervjuade åtskilliga läkare i Storbritannien med positiva erfarenheter av "helare" och häpnade (liksom jag) över deras totala ointresse att vara intresserad av att förklara vad helarna egentligen gör eller vad det beror på, samt den skriande reflektionen från läkarna själva att "Helaren" framför allt talar och lyssnar till patienten medan läkaren knappar på datorn och skriver ut recept. En rörande kommentar av läkaren ifråga som inte verkade inse allvaret i hans egna ord var hur "jag som satte ut för att genom den hippokratiska eden vara en helare har nu mitt uppe i karriären reducerats till en kontorist framför dataskärmen som först efter tio minuters konversation lägger ögonen på min patient".

Läkare i USA utförde experiment på reumatiker som led svårt av ledsmärta i knän. Hälften opererades på riktigt enligt standardproceduren och hälften fördes in i operationsrummet och all konversation och skådespel utfördes inför patienten som om operationen ägde rum men patienten opererades aldrig på. Patienten TRODDE bara det.

Resultatet förbluffade alla; oavsett om patienterna opererades eller ej blev båda grupperna lika fria från ledsmärta! Permanent.

Till slut mötte journalisten ett engelskt forskarlag som genomförde en intressant studie med en tillerkänd helare samt en skådespelare som lärde sig helarens rörelser och arbetssätt. Testgruppen bestod av kroniskt lidande astmapatienter.

Resultatet mellan gruppen som fick behandling av den äkta helaren, skådespelaren och den grupp som inte fick någon behandling var dramatisk. Gruppen som fick behandling av Skådespelaren blev med en liten marginal BÄTTRE än den som fick behandling av Helaren, medan den obehandlade gruppen varken förbättrades eller försämrades jämfört med den genomsnittliga sjukdomsutvecklingen för denna typ av patienter. Dock skedde en tydlig förbättring i sjukdomstillståndet hos båda de behandlade grupperna jämfört med den obehandlade.

Liknande resultat har setts i behandlingen av parkinsonpatienter, med den positiva bieffekten att just den effektiva substansen i hjärnan kunnat detaljstuderas. Dopamin.

Slutsatsen blir alltså att hjärnan i samband med en symbolisk och socialt tyngd ritual med stark förankring i patientens idévärld av egen kraft producerar dopamin vilket reducerar smärtnivåer och ökar kroppens immunförsvar och läkförmåga.

Samtidigt som vi förstår detta om kroppen nedmonterar vi ceremonier, ritualer och institutioner som bevarar dessa ritualer, och då tänker jag inte på kyrkor så mycket som alla möjliga institutioner som ersätts av E-kommunikation, snabblanketter och talrobotar. En läkare som borde ägna sej åt att se och höra sin patient reduceras till en ordinationsstation, en receptcentral med 5 min tillgodo innan nästa patient. Läkaren kan representera många delar av vårt moderna samhälle.

När vår rationalitet, kunskap och intelligens förhindrar oss att tro på helare, homeopater, kiropraktorer, magneter, pyramider och kristaller, samt gudar, då behövs den mänskliga faktorn, den omvårdande medmänniskan som ser vårt lidande. Inte ett papper som bekräftar vårt sjukdomstillstånd utan en människa som kan berätta om vägen ur smärtan eller hopplösheten.

posted by Nikola @ 4:22 PM